Tess Waltenburg

Går det att påbörja en minimalistisk resa under småbarnsåren?
På ett sätt är det svårare att påbörja en minimalistisk resa som förälder då det kan kännas så gott som omöjligt att hitta tid för att gå igenom och göra sig av med saker när man knappt känner att man har tid att gå på toa ifred. På ett sätt tror jag att småbarnsföräldrar är bland de personer som behöver minimalismen som mest. När jag inte hade barn kände jag absolut att jag la för mycket tid på mina prylar genom att organisera, städa och upprätthålla någon slags ordning. Jag upplevde dock att jag hann med det, även om jag i efterhand kan känna att väldigt mycket onödig tid och ork gick till just det. Det är dock sedan jag fick barn jag verkligen har känt hur omöjligt det är att fortsätta som jag har gjort. Jag orkar helt enkelt inte. Hade jag gjort som jag gjort tidigare hade jag dundrat med full fart in i väggen.
 
Jag var inte föräldraledig "på riktigt" den första tiden med min son, utan pluggade på distans på heltid i ett halvår för att bli klar med min utbildning. På ett sätt är jag väldigt glad över att jag lyckades bli klar då jag tror att det hade blivit svårt att hitta ett tillfälle att göra klart det annars. Men jag blir ändå ledsen när jag ser tillbaka och inser att jag var så stressad att jag aldrig riktigt kunde njuta av situationen. Det var för mycket. Att vara förälder är jobb nog, att plugga på det blev stressigt och att on top of that se till att det vardagliga i hemmet funkade blev alldeles för mycket för mig. Vi hade dessutom flyttat två dagar innan han föddes så det blev väldigt påtagligt hur mycket saker vi hade och att någon behövde ta hand om det. Jag minns en dag då jag bara satt vid köksbordet och grät och grät utan att något speciellt hade hänt. Jag var bara så fruktansvärt trött. Det var där och då jag började få nog, men det tog ett tag till innan vi började ta tag i det på riktigt. 
 
Jag vill inte spendera mina barns liv med att springa efter dem och plocka upp saker hela dagarna. När min son var liten drog han ut i princip alla våra dvd-filmer flera gånger om dagen. Varje dag. Och jag eller min man plockade upp dem. Varje dag. Så fortsatte det och vi var på väg att bli helt tokiga. Varför? Vad betydde egentligen de där dvd-filmerna för oss? Inte särskilt mycket. Vi har inte saknat dem sedan vi sorterade ut dem och de få vi har kvar förvarar vi undanstoppade i cd-väskor så att de tar mindre plats. Samma sak gäller leksaker. Vi har självklart leksaker, men försöker hålla nere mängden och väljer hellre saker med omsorg. För vad är viktigast egentligen, att barnen har en massa prylar eller föräldrar som har tid att vara med dem istället för att springa runt och städa hela tiden? Ja, det är frustrerande när jag går igenom saker och har nyfikna fingrar som ska kika och dra ut sakerna som ska åka till välgörenhet. Men det är vid ett enstaka tillfälle, inte tio gånger om dagen varje dag. Det försöker jag påminna mig om när jag vill strunta i att gå igenom saker för att det blir omständigt med barnen närvarande. 
 
Det här inlägget är inte tänkt för att döma någon eller säga att det finns ett enkelt svar på hur vi ska få tid och lugn i vardagen. Att vara småbarnsförälder är nog kaotiskt för de flesta oavsett hur mycket prylar man har och orken påverkas såklart av så många olika faktorer. Jag hoppas dock att min resa kan inspirera någon till att tänka efter kring vad som faktiskt är viktigt och hur man kan göra för att närma sig det liv man vill leva. 
 
 
Ett av de minnen som påminner mig om varför vi gör det här: En promenad i skogen med familjen och nära vänner. Det behöver inte vara svårare än så. 
#1 - Händelsevis

Jag faller inte i minimalistramen men jag har rensat som en dåre under småbarnsåren. För att det var helt nödvändigt! Hade inte jag rensat bort mitt överflöd hade inte två nya personers prylar fått plats. Det blev akut och tillslut ett tvång.
Att gå med utrensade grejer och sälja saker på nätet tycker jag är lättare att få till med bebis och vagn än sen, när man ska jobba och hämta och allt det där.
Mest akut och bäst resultat blev det av att vi flyttade in fyra personers alla kläder, alla lakan, handdukar och dukar i vår stora x4-garderob. Hade vi inte sorterat ut där hade vi behövt köpa fler garderober... Så glad att vi slapp!

#2 - Johanna

Spännande att det är så med små barn också. Jag tycker definitivt att det är lugnare att inte ha så mycket grejer. Mindre att städa men också mindre att fundera på om man vill byta ut eller köpa nytt. Och mer tid över till annat☺️✨